Medias makt - hur gängkultur stärks av uppmärksamhet

När massmedia rapporterar om gängkriminalitet, är det ofta med en blandning av grävande journalistik och fascination. Men denna uppmärksamhet kan ha oavsiktliga konsekvenser, speciellt när det gäller hur den påverkar gängens image och varumärke. Gängen ser värde i att synas och höras i media, vilket skiljer sig markant från tidigare tiders diskreta tillvägagångssätt. Denna förändring är delvis driven av sociala mediers framväxt, där gängmedlemmar ofta filmar och delar sina våldshandlingar för att skapa rädsla och stärka sitt rykte. Men de välkomnar även massmedians uppmärksamhet. 

Ett tydligt exempel på detta fenomen är det svenska gänget ursprungligen känd som "3mst" men som kom att bli mer ökänt som "Dödspatrullen" i massmedierna. Detta gäng började få betydande uppmärksamhet efter att ha varit inblandade i en rad högprofilerade händelser, inklusive misstänkt inblandning i mordet på en framstående kriminell ledare från Uppsala. Ytterligare uppmärksamhet fick de efter en uppmärksammad förnedringsvideo av en rivaliserande rappare, som sades ha hånat 3mst i texter som uppfattades som kränkande mot en av deras medlemmar.

Gängnamn och media

"Dödspatrullen", som egentligen heter "3mst" efter initialerna av dess grundande medlemmar (Musse, Mashlah, Mohammed, Shobre, Talang), är ett exempel på hur gäng kan dra nytta av mediernas uppmärksamhet. Det namn som massmedia och polisen väljer att ge ett gäng kan ibland öka dess mystik och anseende, särskilt bland ungdomar. Det kan leda till att gänget uppfattas som mer farligt och inflytelserikt än det kanske egentligen är.  Detta är tydligt i fallet med "Kurdiske räven", även känd under smeknamnet "Animal". Ett inspelat samtal där "Kurdiske räven" identifierar sig som "Animal" och utfärdar hot mot ett rivaliserande gäng är ett exempel på detta. I samtalet hävdar han att "Strängnäs är mitt område" och avslutar med en kylig kommentar: "Jag hoppas att ni läser nyheterna".

Denna händelse ägde rum under en period då Rawa Majid, alias "Kurdiske räven", var mycket uppmärksammad i medierna efter flera grova våldsdåd. Han syntes frekvent på framsidorna av stora svenska tidningar, vilket indikerar hur mediernas fokus kan förstärka en kriminell individs notoritet och inflytande.

Massmedia som förstärkare

Forskning och rapporter visar att gäng ofta använder massmedians uppmärksamhet för att stärka sitt varumärke. När gängaktiviteter rapporteras, kan det paradoxalt nog öka gängets attraktionskraft. Detta beror på att uppmärksamheten ger en känsla av berömmelse och makt, vilket kan locka nya medlemmar och stärka gängets ställning inom den kriminella världen.

Sociala Medier som plattform

Gäng använder även sociala medier för att sprida sitt budskap och förstärka sin image. Genom att posta bilder och videor av sina aktiviteter, kan de skapa en aura av rikedom och makt. Detta kan även leda till att konflikter eskaleras snabbare då sociala medier möjliggör snabb spridning av provokationer och hot.

Konsekvenser för samhället

Denna cykel av uppmärksamhet och ökad aktivitet har allvarliga konsekvenser för samhället. Det bidrar inte bara till en ökad kriminalitet, utan skapar också en kultur där ungdomar ser upp till och eftersträvar en kriminell livsstil. Det är viktigt att media och samhället i stort är medvetna om dessa dynamiker och arbetar för att minska glorifieringen av gängkriminalitet.

Avslutning

Sammanfattningsvis, massmedia spelar en oväntad roll i att stärka gängens varumärken och inflytande. Fallet med "Dödspatrullen" illustrerar hur namngivning och uppmärksamhet från media och polis kan mytologisera och glamorisera gäng. Denna tendens är inte unik för Sverige utan återfinns globalt, där medias rapportering och sociala mediers spridning kan ge gängen en större plattform och fler följare.

Det är avgörande att medierna balanserar behovet av att rapportera om allvarliga brott med riskerna för att oavsiktligt förstärka gängens status. Samtidigt måste samhället vidta åtgärder för att aktivt motverka gängens påverkan, särskilt bland ungdomar, genom utbildning och interventioner som riktar sig mot de underliggande orsakerna till gängmedlemskap. Genom att förstå och ta itu med dessa komplexa dynamiker kan vi bättre bekämpa gängkriminalitetens rotorsaker och dess skadliga effekter på samhället.

Läs: Förundersökningsprotokoll på nätet

Foto: Polisen