Åklagaren väckte i måndags åtal mot en Nackabo för att ha ägnat sig åt grov olaglig underrättelseverksamhet riktad mot både Sverige och USA. Åtalet kommer nästan ett år efter hans gripande, som en del av en storskalig operation kallad "Operation Spjut", ledd av svenska säkerhets- och försvarsmakten.
Den 22 november förra året genomfördes en snabb räd med två Blackhawk-helikoptrar, från vilka specialstyrkor via rep steg ner på den misstänktes villatak. Insatsen syftade till snabba handlingar för att förhindra eventuella bevisförluster och genomfördes gemensamt av Säkerhetspolisen (Säpo), Nationella operativa avdelningen (Noa) och Försvarsmakten.
Nackaboen står anklagad för att ha hjälpt Rysslands krigsindustri i cirka tio år. Även om en kvinna initialt också greps misstänkt för att ha hjälpt honom, släpptes hon senare och anses inte längre vara misstänkt.
Fraktuppgifter tyder på att mannen kan ha underlättat leveransen av utrustning till Snezhinsk – en stängd stad i Ryssland och ett betydande nav för landets kärnvapenprogram. Åklagaren Henrik Olin framhåller att denna bevisning är central i målet. Men vid förhör hävdade den åtalade mannen okunnighet om stadens avgörande roll i Rysslands militärindustriella verksamhet.
Enligt åklagaren levererade den misstänkte spionen olika föremål till Ryssland, bland annat delar för satellitkommunikation och höghastighetsfotomottagare. "Den anklagade har varit en kritisk länk i denna illegala teknologiska överföring baserat på Rysslands brist på vissa avancerade teknologier", konstaterade Henrik Olin.
På frågan om varför åtal inte väcktes gällde spionage, klargjorde Henrik Olin att bevisningen inte styrkte en sådan anklagelse. I stället ligger fokus i målet på den anklagades roll i att leverera teknik som skulle kunna användas militärt av Ryssland.
Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage, konstaterar att Rysslands inblandning i det pågående kriget i Ukraina har ökat dess beroende av externt tekniskt stöd. "De riktar sig främst till tekniskt avancerade länder, och Sverige är bland dem", förklarade han.
Enligt den amerikanska federala polisen, FBI, anses de anklagades aktiviteter också vara skadliga för den amerikanska nationella säkerheten. "Vad som gör det här fallet unikt är att anklagelserna är i Sverige, men implikationerna sträcker sig även till amerikanska säkerhetsintressen", tillade Henrik Olin.
Rättegången inleds den 4 september och väntas pågå i sju dagar. Mycket av förundersökningsprotokollet är fortfarande sekretessbelagd och åklagaren har begärt att den misstänktes förhör ska ske bakom stängda dörrar. På frågan om anledningen till denna sekretess avböjde åklagaren att kommentera.
Under hela utredningen har mannen konsekvent förnekat alla anklagelser om brott och uppgett att han inte kände till några olagliga aktiviteter kopplade till hans verksamhet.
Läs: Förundersökningsprotokoll om den ryska spionen här
Foto: Polisen